ForskarFredag: Kommunikation om hälsosamma och hållbara livsmedel forskningsprojekt
För att fira European Researchers’ Night ville jag skriva ett litet inlägg om mitt nuvarande forskningsprojekt och dela några bilder för att förklara lite mer om projektet.
De senaste två åren har jag varit en del av forskargruppen FoodKom, grundad vid Örebro Universitet. Vårt projekt “Kommunikation om hälsosamma och hållbara livsmedel” utforskar hur hälsosamma meddelanden förmedlas genom livsmedelsförpackningar och reklam. Vi är särskilt intresserade av hur livsmedelsföretag kan kringgå lagstifning genom att använda potentialerna i bild, färg, typografi och textur snarare än skriftspråk för att kommunicera med konsumenter och marknadsföra sina produkter som hälsoval.
Min roll i gruppen är att erbjuda ett historiskt perspektiv på ämnet. Mer specifikt spårar jag många av dessa så kallade samtida strategier till slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och använder en kombination av multimodal kritisk diskursanalys och arkivforskning för att dra ut begravda ideologier. En viktig del av mitt arbete är att dra paralleller mellan tidigare och nuvarande marknadsföringsstrategier och utveckla riktlinjer för att göra konsumenterna mer medvetna om dessa subtila tekniker och fatta välgrundade val när de handlar.
Tidigare ämnen jag har utforskat inkluderar: - ”Renmat” - ”Nervmat” - Proteinberikade livsmedel - Ananas och selleri som historiska statussymboler - Glamourisering av traditionell bondgårdsmat (grönkål, sjögräs) - Att äta medvetet (mindful eating)
Med min kollega Prof. Göran Eriksson undersöker vi för närvarande kommersialiseringen av radiumprodukter i Sverige i början av 1900-talet.
Jag undersöker också hur folkhälsodiskurser främjades av livsmedelsföretag under 1918 års influensapandemi.
Nedan följer en rolig frågesport genom vilken du kan lära dig lite mer om vår forskning och dess huvudteman. Varför inte prova? (rulla ner för svar)
Frågor
1. Hur stor andel av livsmedlen var modifierade i Storbritannien före 1875 Act of Food and Drugs?
2. ”Rena” livsmedel blev en term som användes för att övertyga konsumenterna om att livsmedlet inte var modifierat. Vilket var det första företaget som använde termen?
3. Vad var så kallad ”nervmat”?
4. Vad gjorde slut på den populära “nervmat” marknaden i Storbritannien?
5. Hur mycket kostade ewn ananas på 1700-talet i dagens valuta?
6. Vilka två traumatiska händelser i brittisk historia ledde till masskonsumtion av sjögräs?
7. Vem uppfann begreppet ”mindful eating” och när?
8. När lanserades det första proteinberikade livsmedlet på den brittiska marknaden?
9. Många produkter i början av 1900-talet innehöll radium, som marknadsfördes som en ”mirakelkur” mot smärta och sjukdom. Kan du namnge några produkter?
10. Liksom dagens coronaviruspandemi ledde 1918-talets influensapandemi till en spridning av felaktig information. Vilka teorier framfördes av den etablerade pressen till influensaspridning?
---
Svar
1. Chockerande 40%! Borax, kreosot, rött tjärfärgämne, pikrotixiner, bly, alun, sågspån, brända trasor, jord, ekollon, cikoria och tuggummi tillsattes alla till livsmedel. De var inte bara giftiga utan bidrog också till sådana sjukdomar som tuberkulos, scharlakansfeber, difteri, kolera, diarré och dyspepsi.
2. Cadbury's. Cadbury's rensade ut sitt produktsortiment från eventuella modifierade linjer och annonserade dem under en slogan som lydde "Absolutely Pure, thus Best". De fick också försäljare att leverera prover till läkare, vilket resulterade i officiella medicinska godkännanden av The Lancet, British Medical Journal och The Medical Times.
3. Så kallad “nervmat” var i huvudsak bara en produkt gjord av pulveriserat mjölkprotein spädd med vatten. Det marknadsfördes emellertid i stor utsträckning som en mat som hjälpte till att bekämpa ångest. Det befordrades till och med som ett botemedel mot skalchock under andra världskriget!
4. Det fanns många faktorer: grundandet av National Health Service 1948, Mental Health Act 1959, som startade förändringar i attityder och vård av människor med psykiska problem, och Trade Descriptions Act 1968 som förbjöd falsk reklam.
5. En ananas kostade 5000 brittiska pund! De var extremt svåra att odla, vilket innebar att de visades istället för att ätas. Många människor bar ananas under armarna när de gick ner på gatan, ananasuthyrningsbutiker öppnade över hela Storbritannien och det finns till och med fall av ananastjuvar som transporterades till Australien.
6. Trots sjögräsets status som “hipstermat” har den faktiskt långtstående anknytningar med bönder. Det äts av fördrivna skott under Highland Clearances (1790-1820) och den svältande irländaren under den stora hungersnöd (1845-49). Det var väldigt mycket en sista utväg mat.
7. Det var en man som heter Horace Fletcher 1913. Fletcher hävdade att "huvudsmältningen" (en persons känslomässiga tillstånd när man äter) spelade en viktig roll i deras livsmedelsval och att tugga varje tugga mat 32 gånger skulle förbättra det fysiska och mentala välbefinnande.
8. Överraskande nog var det redan 1900! Efter uppfinningen av mjölkseparatorn utvecklade många företag "proteinmat" som syftade till att bygga kroppsstyrka och främja en hälsosam livsstil.
9. Oroande nog från vårt moderna perspektiv kunde konsumenterna äta radiumbröd och choklad, bära radiumsmycken, kläder och glasögon, hålla sig rena med radiumtvålar, schampon, krämer och tandkräm och köpa allt från radiumbaserade bestick, gödsel och fiskeredskap för kompressor, suppositorier och kondomer! De kunde till och med använda en hushållsapparat som laddade vatten med radiumutstrålning under en 24-timmarsperiod.
10. The Times uppgav att influensan orsakades av ”krigströtthet”, medan John Bull hävdade att influensan i själva verket var svinpest spridd av infekterat bacon. Andra hävdade att influensan cirkulerades genom aspiriner som producerats av det tyska läkemedelsföretaget Bayer, var ett "genialt försök" att sabotera det kommande allmänna valet eller till och med "ett straff från himlen" för dem som sjöng otäcka sånger.
Hur gick det för dig? Låt oss veta i kommentarsektionen nedan eller på sociala medier @laurenohagan91 med hashtag #forskarfredag #EuropeanResearchersNight och #ERN20
Vidare läsning
O’Hagan, L.A. Forthcoming. Fleshformers or Fads? Historicising the Contemporary Protein-Enhanced Food Trend.
O'Hagan, L. A. 2020. Packaging inner peace: A sociohistorical exploration of nerve food in Great Britain. Food and History 17(2).
O'Hagan, L. A. 2020. Pure in body, pure in mind? A sociohistorical perspective on the marketisation of pure foods in Great Britain. Discourse, Context and Media 34.
O'Hagan, L. A. 2020. Forget fast cars and shiny Rolexes – rich people used to show off their wealth with pineapples and celery. The Conversation 2020 (2 Jan)
O'Hagan, L. 2019. Celebrity greens kale and seaweed were long considered food of last resort. The Conversation 2019 (Nov 21)
O'Hagan, L. A. 2019. Mindful eating: the Victorian food trend that could help you lose weight and transform your health. The Conversation 2019(Feb 6)